Församlingsinstruktion Enköpings församling

Bakgrund

Enköpings församling har gamla traditioner att ta hänsyn till. Vårfrukyrkan, som är stadens äldsta byggnad, förenar bygdens historia med nutiden. Under medeltiden fanns i Enköping fyra kyrkor, varav en klosterkyrka. Från reformationen och lång tid framåt blev Vårfrukyrkan Enköpings enda kyrka. Enköping var tidigt en handelsstad, och influenser från Tyskland gjorde sig märkta i staden, bland annat genom att tyska gudstjänster firades. Under 16-1800-tal var Enköping ett utpräglad jordbrukarsamhälle, vilket under 1800-talets senare del omvandlades till industristad.

I Enköping har aldrig väckelserörelser fått något starkare fäste, men frikyrkor har ändå funnits. Pingströrelsen och Missionsförbundet är de lokalt starkaste frikyrkorna medan Örebromissionen, Baptistkyrkan och Frälsningsarmén har varit mer tillbakadragna. EFS har under 1900-talet varit representerat genom en missionsförening som sedan 1965 ansvarat för Fannakyrkan genom samverkansavtal. I det ekumeniska arbetet är Svenska kyrkan det dominerande samfundet. På senare tid har katolska och Syrisk-ortodoxa kristna samlats till regelbundna gudstjänster. Under 1900-talets senare hälft byggdes i Enköping två stadsdelskyrkor, S:t Lars och Fannakyrkan, varför församlingen nu har tre kyrkor.

Enköping har sedan medeltiden varit och är alltjämt både sjukvårds- och skolstad. Sjukhuset har genom medicinens utveckling fått minskat ansvarsområde under förra seklets två sista decennier, medan skolan är den organisation som samlar flest människor till dagligt värv.

Regemente kom till Enköping på 1940-tal och efter de senaste strukturförändringarna inom försvarsmakten, har Enköpings garnison vuxit och stärkt sin ställning.

Under 1900-talets senare del minskade verkstadsindustrin sin andel av antalet sysselsatta. Detta kompenseras dock av distributionsföretag som lokaliserats till "Sveriges närmaste stad" och även företag som bygger på nyare teknik som IT i olika former finns representerade.

Enköping har ett rikt kulturliv, med en aktiv musik- och dansskola som bidrar till stadens utveckling inom kultursektorn. Föreningar, särskilt idrottsföreningar, samlar många människor, i synnerhet unga till en mängd olika aktiviteter.

Bland de nya svenskarna märks förutom den finska gruppen som är störst och kom redan på 1950-talet, de syrianska invandrarna, som kom till Enköping på 1980-talet och nu är en samverkanspartner till församlingen, liksom de tillfört Enköping bidrag på det kulturella området.

För framtiden kan sägas att Enköpings kommun med sitt centrala läge i Mälardalen sannolikt kan räkna med en fortsatt tillväxt i termer av ökad befolkning och nya företag. I övrigt hänvisas till dokumentet Enköpings kommuns framtidsvision.
 

Inledning

Enköpings församling är en del av Uppsala stift som är en del av Svenska kyrkan. Den Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och därmed delar vi den kristna bekännelsen och lovsången till en treenig Gud.

Den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för skall komma till uttryck i allt vad kyrkan lokalt gör och säger.

Kyrkan framträder lokalt i församling och där skall allt arbete genomsyras av gudstjänst, undervisning, mission och diakoni, vilka är fyra aspekter av den gemenskap församlingen ska bygga.

Församlingsinstruktionen skall fungera som ram för församlingens årliga målskrivningar.

Denna församlingsinstruktion vill beskriva grunderna för Enköpings pastorats arbete utifrån församlingens fyra grundläggande uppgifter:

 

Gudstjänsten är det centrum kring vilket hela veckans liv knyts samman. Det yttre tecknet på att det finns en kristen församling är att det regelbundet firas gudstjänst där den treenige Guden står i centrum. Gudstjänstfirandet får sin fördjupning i församlingens övriga arbete. På så sätt kan aldrig  Gudstjänsten ses som en isolerad verksamhet, utan ett liv där allt församlingens arbete ryms och får sin legitimitet.         
De olika momenten i handbokens gudstjänster rymmer uppdraget som kyrkoordningen föreskriver, det vill säga bedriva undervisning, utöva diakoni och mission, vilket sker när gudstjänst firas.

UndUndervisning

Undervisning utgår från ett förhållningssätt som vill skapa en lärande miljö i församlingsarbetet. Kristenlivets utveckling har sin utgångspunkt i relationer. Möjlighet att fördjupa relationer med varandra och med Gud ges i samspelet med alla i församlingen – församlingsbor, lekmän, anställda och präster. Ständigt har vi möjlighet att varje dag med hjälp av varandra lära oss något genom att fördjupa både kunskap och relationer. I församlingen skall alltid finnas kompetens att vara medvandrare på kristenlivets väg, så vi kan växa i tro och som människor.

Diakoni

Diakoni är att ha omsorg om människan till kropp, själ och ande. En omsorg som vänder sig till människor efter deras behov, oberoende av ålder. Församlingen vill gestalta diakoni genom att uttrycka Kristi kärlek i allt vad den företar sig, oberoende om det är traditionellt församlingsarbete, kyrkobokföring, vaktmästaruppgifter, kyrkoråd eller personalledning.

I Kristi efterföljd har församlingen till uppgift att försvara människors rätt och inte dra sig för att påtala när det brister på denna punkt, både lokalt och internationellt.

Mission

Mission är Guds rörelse mot folket bland annat genom att evangeliet om Jesus Kristus förkunnas. Där Guds kärlek sprids till jordens ändar finns uttryck för mission. I församlingen vill vi vara vakna inför vår omvärld, så att vi kan upptäcka var kärlekens vind berör, och där så sker kunna ge stöd från församlingen.

Mission är att upprätta synliga tecken på Guds rike där rättfärdighet, kärlek, frid, fred, rättvisa och harmoni mellan människa och natur råder.

Mission är att med tron som kraftkälla värna om livet och att delta i helandet av mänsklighetens och skapelsens sår.

Mission är en del av kyrkans väsen. Det innebär att varje enskild kristen och varje församling är bärare av missionsuppdraget.

De kyrkliga handlingarna

Dopet

Församlingens alla verksamheter har sin utgångspunkt i dopet. Vi vill både främja människors väg till dopet, och bidra till att människor kan få en fördjupad förståelse av att Gud har utvalt oss till sig. Vi vill på dopets grund förmedla och fördjupa trons erfarenhet att Kristus kom till mänskligheten för att vi skulle bli försonade med Gud och med varandra. Önskan att alla ska bli döpta är vägledande i församlingens doppastoral.

Konfirmation

Konfirmandarbetet är ett erbjudande till tonåringarna i ett brytningsskede i deras liv. Församlingen har en uppgift att vandra tillsammans med dem och visa på den livstydning på dopets grund som den kristna tron utgör. Konfirmationsverksamheten i församlingen följer "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete".

Vigsel

De som önskar ska få Guds välsignelse för sin samlevnad. I den gemenskap som församlingen utgör finns en förståelse för livets skiftningar och dess svårigheter. Vigselakter kan tjäna som ett tecken på Guds fortsatta skapelsearbete och så tjäna som ett vittnesbörd om Guds omsorg om människan.

Begravning

Begravningsakten börjar vid dödsbädden och avslutas med minnesstund eller i förekommande fall med gravsättning av urna. Församlingen skall medverka till att avskedet skall inge hopp och tillförsikt att inget kan skilja oss från Guds kärlek. Församlingen erbjuder möjlighet till samtal så att de efterlevande får möjlighet att bearbeta sin sorg.

Regler för församlingens arbete

Organisation

Enköpings församling är ett lokalt uttryck för den öppna folkkyrkan. Antalet kyrkotillhöriga i församlingen är högt; närmare 17.000 eller 85 procent av invånarna i Enköping tillhör Svenska kyrkan. Vår församling har enligt kyrkoordningen en demokratisk uppbyggnad med allmänna val till församlingsfullmäktige vart fjärde år. Fullmäktige väljer ett kyrkoråd som tillsammans med kyrkoherden har ansvaret för församlingens utveckling.

Lojalitet med kyrkoordningen och dess intentioner är självklar.

Ett viktigt uttryck för att församlingen är en öppen folkkyrka är deltagandet av många församlingsbor i aktivt församlingsarbete. Det kan gälla syföreningar, missionsombud, kyrkvärdar, textläsare, körer, frivilligarbete vid gudstjänster och sammankomster eller i diakonalt och missionsarbete. Ju fler som vill praktiskt tjäna Gud och ta ansvar för Guds rikes utbredande desto starkare blir vårt församling. Det ideella arbetet skall ha en tydlig roll i församlingslivet.

Öppenhet till bred samverkan med övriga aktörer i samhället - officiella och frivilliga - inom församlingens gränser bidrar till att kyrkans roll lokalt fördjupas

Församlingen vänder sig i sin verksamhet till alla dem som vistas i församlingen, även de som inte tillhör Svenska kyrkan . Gemenskaper och mötesplatser ska möjliggöra individers ställningstaganden till dopet, vare sig hon är på väg till det, eller det är en uppföljning av dopet.

Endast ett fåtal tjänster som tillhandahålls av församlingen är förbehållna dem som tillhör Svenska kyrkan. Dit hör begravningsgudstjänster.

Församlingen deltar i den av stiftet organiserade telefonsjälavården.

Gudstjänstlivet

I Enköpings församling firas minst en huvudgudstjänst varje söndag och helgdag. Vid dessa gudstjänster ska någon av kyrkohandbokens ordningar användas.

Minst 64 huvudgudstjänster skall firas med nattvard.

Minst 40 veckomässor firas i församlingen.

Gudstjänster

Gudstjänstlivet ska utformas med en variation så att olika grupper kan känna sig välkomna. Gudstjänster på finska hålles regelbundet inom församlingen. Vid behov skall gudstjänst tolkas till teckenspråk.

På de institutioner som finns inom församlingen skall årligen firas minst 64 gudstjänster. Dessa gudstjänster sker i ekumenisk samverkan.

Tjänsteorganisation

För att församlingen skall kunna fullgöra sitt uppdrag behövs en tjänsteorganisation. I denna instruktion redovisas bara vad som gäller för präster, diakoner, musiker och pedagoger. För att dessa uppgifter skall kunna fullföljas behövs en fungerande organisation med flera andra servicetjänster inom församlingsarbetet.

Tjänster

I församlingen finns en kyrkoherde och fyra komministertjänster. Prästerlig medverkan skall finnas på regementet, på sjukhuset, inom barn- och familjearbetet samt ungdomsarbetet innefattande församlingens engagemang inom skolan.

Prästerna skall fullgöra de uppgifter som fastställs i befattningsbeskrivning och instruktion.

I församlingen finns tillgång till finsktalande präst, vilken svarar för gudstjänster och kyrkliga handlingar på finska språket.

Fördelningen av uppgifterna sker efter kyrkoherdens anvisningar.

Diakoner

För att leda och bedriva det diakonala arbetet och för att församlingen ska kunna bevara en diakonal hållning krävs tre diakontjänster.

Diakonerna skall finnas inom följande verksamheter: Sjukhus, barn- och ungdomsarbetet, vuxenarbete, samt inom den karitativt inriktade diakonin.

Diakonerna skall fullgöra de uppgifter som fastställs i befattningsbeskrivning och instruktion.

Fördelningen av uppgifterna sker efter kyrkoherdens anvisningar.

Kyrkomusiker

I församlingen skall finnas tre kyrkomusiker varav en med organistexamen. Församlingens musiker ska i sin verksamhet vända sig till alla åldersgrupper och ge utrymme för skilda musikstilar.

Kyrkomusikerna skall fullgöra de uppgifter som fastställs i befattningsbeskrivning och instruktion.

Fördelningen av uppgifterna sker efter kyrkoherdens anvisningar.

Pedagoger

Församlingens pedagoger skall arbeta främst med barn och unga. För alla åldrar upp till 18 år skall man verka för att tillfälle till dopuppföljning ges.

Pedagogerna skall fullgöra de uppgifter som fastställs i befattningsbeskrivning och instruktion.

Fördelningen av uppgifterna sker efter kyrkoherdens anvisningar.

Utbildning

Varje anställd skall erbjudas minst två utbildningsdagar per kalenderår och i budgeten skall planeras att de anställda i genomsnitt skall erhålla fem dagar till personalutveckling eller personalutbildning.

För dem som verkar ideellt ska möjlighet finnas till fortbildning och fördjupning, inom det område man verkar i.

                                                                                                                                         

Tore Olsson                                                                        Anders Grape

Kyrkorådets ordförande                                                          Kyrkoherde

 
Tillbaka